Gnägg!

Jag var så nära att lyckas… Matte kom tillbaka från semestern med ambitioner och önskemål. Dom där spanska hästarna hade ju lurat i henne att hästar kan.

Men jag kontrade med att se gammal och sliten ut, avmagrad, gråsmutsig, tofsig och allmänt eländig. Ingen kan väl få för sig att kräva något jobbigt av någon som är gammal och eländig? Speciellt inte om han inte fått tillräckligt med mat? Det funkade, jag fick lite spelrum med bara promenader, tömkörning och bara en lugn sväng ut i mörkret. Och mera mat. Nedrans vad jag är smart! Tjihihi! 1-0 till mig!

Men, vi var ute och lufsade i skogen  idag, jag och matte. Luften var sådär härligt fuktig så att det var lätt att andas och skogen helt stilla. Vi var ensamma där, inte ens dovhjortarna hängde med oss vilket ju var ovanligt. Föresten undrar om inte dom gett sig av till vinterhänget för jag har inte sett dom så mycket på sistone. Vi skrittade i långa, branta uppförsbacken i skogen och jag lyckades få matte att tro att jag knappt kunde ta mig uppför. Helt enligt plan…

Men, inget gott som inte har något ont med sig. Tyvärr så glömde jag av mig. Det var när vi tog stigen tillbaka till vägen och man kommer där nerifrån och det är bara sån där mjuk, plan stig mellan granarna. Självklart, spritter det i gamla benen och matte bad om galopp och jag drog järnet på stört. Åh, vad härligt det var!

 Men som sagt inget gott som inte har något ont med sig. Nu kom ju matte fram till att det nog inte alls var så synd om mig som hon trodde. Bläääh! Men, något vann jag ju för matte och Monica bestämde att dom skulle försöka se till så att jag kan få en fjärde portion lusern- och betforsoppa om dagen för att se om jag kommer upp i vikt lite. Mums! Matte hade nämligen låtit mig testa Monicas nya torrhö i natt men det var inte nämnvärt lättare att tugga än det vanliga hösilaget, tyckte jag. Lika mycket bossar att mocka ut på med skiten. Tacka vet jag soppa och än är det många säckar kvar av min pall lusern på skullen.

Tänk om man hade det som Yada! Se så härligt det ser ut när hon äter gräs.

Ha det gott!

/Besse

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *